När tiden står stilla...

 Allt som oftast känner jag att tiden rusar, att jag inte hinner med!

Det händer till och med att jag beklagar mig över detta!
*ler*

Men hur kommer det sig egentligen att det är så?
 

Alltså; Hur kommer det sig att jag känner att
just min tid rusar och att jag hinner med allt det där
jag borde eller skulle eller...

JA ni förstår nog vad jag menar!

 
MEN
 nu kommer vi till det märkliga i det hela...
 

För trots att tiden tycks rusa och inte räcka till

så står den på annat sätt helt still!
 

 För när vi kommer till mig,
alltså mig personligen så har jag ju inte åldrats ett skvatt!
Inte de sista tio åren i alla fall...
 

Jag fick lite av en personlig chock häromdagen
när jag fick frågan hur gammal jag var
 och jag fick tänka efter för att komma på det...

 Sedan satt jag en lång stund och fascinerades över min egen ålder...

 
Nu är jag på intet sätt gammal, absolut inte!!!,
Men SHIT jag har med råge passerat de 25, där jag på något sätt i mitt sinne stannat i ålder...
 

Totalt fascinerande det häringa med tid må jag säga!!!
 

Funderar alltid på hur jag på bästa sätt
ska göra det bästa av min tid...
Inte plättlätt med allt som rycker och drar i en!

Skönt när klockorna stannar och tiden står  stilla...
♥♥♥
Kram Mimmi
♥♥♥